Föräldraledighet är den ledighet som beviljas av stat och företag i samband med barns födelse och under småbarnstiden. Utformningen skiljer sig åt mellan olika länder. I Sverige går den under begreppet föräldraförsäkring, som består av föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, mammaledighet, pappaledighet och rätt till förkortad arbetstid.
När man tittar på upplägget av föräldraledighet kan det lätt kännas som lite av en djungel. Det är dagar hit och regler dit, och det kan vara mycket som man inte riktigt förstår till en början. Därför tänkte vi göra det lite enklare för er och och försöka förklara hur föräldraledigheten fungerar.
Redan innan ett barn är fött har den som är gravid möjlighet att få graviditetspenning om personen inte kan utföra sitt arbete. Detta gäller för kvinnor som har ett fysiskt ansträngande arbete och där arbetsgivaren inte kan erbjuda lättare arbetsuppgifter. Graviditetspenning kan sökas hos Försäkringskassan tidigast från 60:e dagen före och till och med 11:e dagen före beräknad förlossning.
Man kan ansöka om hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels graviditetspenning beroende på hur mycket man klarar av att arbeta. Graviditetspenning kan också fås om det finns risker i kvinnans arbetsmiljö, till exempel om man arbetar med vissa kemikalier, och man kan då ansöka från och med den dagen förbudet att arbeta gäller.
De sista 10 dagarna innan beräknad förlossning kan man inte få graviditetspenning, men däremot kan man använda sin föräldrapenning. Föräldrapenning kan tas ut av alla gravida från och med 60 dagar innan beräknad förlossning. Båda föräldrarna kan också vara lediga med föräldrapenning för att delta i föräldrautbildning före förlossningen.
Föräldrapenning betalas ut i 480 dagar för ett barn. Av dessa dagar baseras ersättningen för 390 dagar på den inkomst föräldern har. Dessa dagar kallas för dagar på sjukpenningnivå. De övriga 90 dagarna är så kallade lägstanivådagar där ersättningen är 180 kronor per dag.
Föräldradagarna är individuella, men föräldrar kan också överlåta dagar till varandra. Ett antal av dagarna öronmärks dock till varje förälder, och om barnet är fött 2016 eller senare så är det 90 dagar på sjukpenningnivå som är reserverade och inte kan överlåtas till den andra föräldern. Har man ensam vårdnad om barnet så har man rätt till alla 480 dagar själv.
För tvillingar eller fler barn så ser reglerna annorlunda ut. Med två barn får man till exempel 660 dagar totalt, och med tre barn är det totalt 840 dagar. Mer information om detta hittar man på Försäkringskassans webbplats.
De första 180 dagarna som betalas ut för ett barn måste vara på sjukpenningnivå. Därefter får man börja ta ut dagar på lägstanivå också. Det är det gemensamma uttaget av sjukpenningdagar som räknas.
Den förälder som inte är gravid har i samband med barnets födelse rätt att få ersättning för 10 dagars ledighet. Den ersättningen kallas tillfällig föräldrapenning och ger föräldern möjlighet att vara med vid förlossningen, lära känna barnet och eventuellt ta hand om andra barn i familjen.
Föräldrapenning kan tas ut till och med den dagen barnet fyller 12 år eller när barnet slutar i årskurs 5 i grundskolan. Det går dock inte att spara föräldradagar hur länge som helst. Från och med barnets 4-årsdag kan man bara spara 96 dagar sammanlagt.
På Försäkringskassans webbplats kan man enkelt räkna ut ungefär hur mycket man kan få i föräldrapenning i deras verktyg Kassakollen. Enkelt förklarat så får man ut knappt 80 % av sin inkomst om man har arbetat minst 240 dagar i följd före den beräknade förlossningen och tar ut föräldrapenning 7 dagar i veckan, men maximalt 967 kronor per dag.
Har man arbetat mindre än så får man ut 250 kronor per dag på sjukpenningnivå de första 180 dagarna, och sedan föräldrapenning baserad på sin inkomst, men lägst 250 kronor per dag på sjukpenningnivå.
Har man ingen inkomst eller har tjänat mindre än 117 590 kronor på ett år så får man 250 kronor per dag på sjukpenningnivå. Är man arbetssökande, studerande eller har aktiebolag eller enskild firma gäller speciella regler. Dessa kan man läsa om på Försäkringskassans webbplats.
När man har barn som är yngre än ett och ett halvt år har man rätt att vara helt ledig från arbetet. Så länge man har barn som är under åtta år, eller barn som går i första klass i skolan, har man också rätt att arbeta kortare dagar. Man får förkorta den normala arbetstiden med upp till en fjärdedel.
När barnet är under ett år kan man också själv välja hur många föräldradagar man ska ta ut, utan att detta påverkar den sjukpenningsgrundande inkomsten (SGI). När barnet är över ett år gäller andra regler.
SGI betyder alltså sjukpenninggrundande inkomst och det är den som inkomsten beräknas på under föräldradagarna på sjukpenningnivå, samt om man blir sjuk eller vabbar. Att bli förälder kan påverka SGI:n, beroende på vilka val man gör, men det finns sätt att skydda sin SGI.
När barnet är under ett år kan man som sagt bestämma själv över sina föräldradagar utan att ens SGI påverkas, och det gäller oavsett om man är helt eller delvis föräldraledig. Om man däremot går tillbaka helt till arbetet så är det lönen man har när man börjar arbeta som SGI:n grundas på. Har man samma lön som innan så sänks inte ens SGI, men om man till exempel väljer att arbeta dag i stället för natt och inte längre har ob-tillägg så kommer ens SGI att sjunka.
Föräldrapenningen är dock skyddad under barnets två första år. Det betyder att även om man får en sänkt SGI för att man till exempel går ner i arbetstid, kan man få samma föräldrapenning som tidigare om man tar föräldraledigt igen innan barnet fyllt två år.
När barnet fyller ett år och man är helt föräldraledig (eller helt avstår från att söka arbete om man är arbetssökande) så måste man ta ut minst fem hela föräldrapenningdagar per vecka för att behålla sin SGI. Börjar man arbeta men får en lägre lön för att man till exempel går ner i tid så kan man skydda sin SGI genom att ta ut föräldrapenning för den tid som motsvarar minskningen i arbetstid.
Mer om SGI finns att läsa på Försäkringskassans webbplats.
Att vara föräldraledig röda dagar och föräldraledig på helgen är möjligt, men det finns vissa regler att hålla sig. Dagar med lägstanivå kan man alltid ta ut på helger och andra dagar när man inte skulle ha arbetat. När det gäller dagar på sjukpenningnivå kan man endast ta ut dessa på helger och röda dagar om man också tar ut en föräldradag på sjukpenningnivå antingen före eller efter.
Om man exempelvis arbetar måndag till fredag och vill ta ut föräldrapenning på sjukpenningnivå på lördagen och söndagen måste man också ta ut föräldrapenning på sjukpenningnivå på fredagen eller måndagen.
Förutom de 10 dagar som den förälder som inte fött barnet har rätt till i samband med förlossningen så finns det också fler möjligheter för båda föräldrarna att vara hemma samtidigt. Läs mer om det under fliken Dubbeldagar.